Sommarläsning

Sommarläsning - Del 6 av 6

Efter tidsepoker av förtryck, grymheter, enväldigt maktkoncentrerade diktaturer, begränsade yttrandefriheter, stora brister i rättssäkerhet, censur, ärvd makt och tyranni, trodde kanske många av oss att en global världsfred var på väg. För å ena sidan såg det ljust ut ett tag. Fredsframgångarna efter de två världskrigen skulle kunna göras lång. Från 1989, som ett markerat år, och några år framåt skedde stora politiska omvälvningar på kort tid i Östeuropa, två tyska stater återförenades genom Berlinmurens fall. Sovjetunionen upplöstes och det kalla kriget sägs ha tagit slut. Ungern började riva det taggtrådsstängsel som var gräns mot Österrike och som blev inledningen på nedmonteringen av den fysiska ”järnridån” mellan Öst- och Västeuropa. Relativa fria parlamentsval i Polen, med den tidigare förbjudna fackföreningsrörelsen Solidaritet nådde stora framgångar. Två miljoner människor i de forna Sovjet-republikerna Estland, Lettland och Litauen formade en baltisk kedja som en manifestation för självständighet från Sovjetunionen.

Å andra sidan har mörkret under samma tid fortsatt att om- och nyskapa sig själv. Tyranni har fortsatt att infiltrera världen. Tyranni är en styrelseform där en härskare utövar ett våldsamt och orättvist styre, ofta med förtryck och terror. Även om kyrkans och andra religioners tvingande livs- och trosåskådningar, under ett par tusen år, låtit orättfärdigheten regera i världen är den idag till synes inget stort hot mot demokratin. Men under de två tusen åren som varit har rättfärdighetens fanbärare blivit korsfästa, brända på bål och så kallade kätterska personer har ställts inför en inkvisition med uppgift att spåra upp och döma kättare, det vill säga personer som avvek från kyrkans trosbekännelser, bibelns texter och prästerliga påbud. Inkvisitionens huvuduppgift var att bekämpa och utrota kätteri, vilket ansågs vara ett allvarligt hot mot kyrkans lära och enhet. Inkvisitionen var en del av kyrkan och lydde under påven. Inkvisitionen använde sig av olika metoder för att utreda och straffa kätteri, inklusive förhör, tortyr och rättegångar. Inkvisitionen var aktiv under flera århundraden och hade stor inverkan på europeisk historia. Även militära expeditioner som genomfördes i religionens namn har lett till våld och förtryck. Den världsvida kyrkans syn på sexualitet och genus har ofta en förlegad syn på homosexualitet, transfrågor och andra genusfrågor. Skandaler där präster har begått sexuella övergrepp mot barn och unga är en allvarlig form av kyrkans elakheter. Vissa ifrågasätter kyrkans stora rikedomar och hur dessa används. När man diskuterar "kyrkans elakheter" bör man vara medveten om att det finns olika perspektiv och att det är viktigt att vara saklig och nyanserad i sin bedömning. Det är också viktigt att komma ihåg att kyrkan är en komplex världsomspännande organisation med både positiva och negativa sidor, både ljus och mörker. Ljus och mörker sägs dock vara en del av kärlekens dans. Vad menas med det? Och var och hur är den globaliserade människan idag, anno 2025? Är hon sekulär eller sakral, helig eller profan, vetenskaplig eller vidskeplig?

Efter denna till synes mörka inledning på del 6 och avslutning på sommarens följetong om SES-terapi följer lite mer tro, hopp och kärlek. Kärlekens ljus kan symbolisera lycka, harmoni och tillit, medan mörkret kan representera sorg, smärta, konflikter eller svårigheter. "Ljus och mörker" i kärlek kan ses som en metafor för olika faser och upplevelser som mänskliga relationer genomgår och utvecklas genom.

Genom att skapa en mer positiv och hoppfull syn på livet med kunskaper om olika trossystem, religiösa världsbilder och den sekulära vetenskapens (psykologiska) utveckling kan SES-terapeuten vägleda konfidenten till en personlig medvetenhet och global upplysning om ett rättfärdigt liv, individuellt och kollektivt. SES-terapeuten kan i denna gyllene tidsålder skingra ljus från mörker, rättfärdighet från orättfärdighet, behandla, vårda och ledsaga konfidenten till ett liv i olika frihetsuttryck såsom tankefrihet, handlingsfrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. SES-terapeuten kan också bidra med och behandla konfidentens existentiella rädslor, samvetstyngda skulder och skamfilade pålagor. En SES-terapeut kan visa vägen till existentiell frihet, men också själv vara en ambassadör för denna frihet. Detta genom att förmedla nåd och karisma, vilket bidrar till mänskligt helande och existentiellt läkande.

Även om sommaren sakta men säkert börjar gå mot sitt slut, begynner en ny början, hösten. Moder Jord vet hur hon för sitt rymdskepp framåt, i kärleksdans med Fader Sol. Liksom människolivet har solen och jorden en början och ett slut. Även om allt har ett slut, tar en ny början vid. Början på vad? Ja, det bestämmer du faktiskt helt själv. Om inte du själv är kapten på ditt eget fartyg, vem är det då? När vi far genom livets ocean upplever och förnimmer vi allehanda ting och händelser. Men var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vilken relation har själen till kroppen, människan till världen och världen till universum? Dessa exempel på existentiella frågor har varje unik individuell människa sin egen rättighet och kanske skyldighet att själv svara på.

En SES-terapeut, som är kapten på sitt eget fartyg, kan lotsa sina konfidenter i rätt riktning. Men vad är rätt riktning? Även denna sistnämnda fråga har existensen som outgrundligt farvatten. SES-terapeuten orienterar sig tillsammans med sina efterföljare (konfidenter) på en förunderlig existentiell resa. I denna sommarläsning har vi gjort nedslag som berättar att SES-terapi dels kan ses som själavårdsterapi, där det jordiska förenas med det andliga i ett existentiellt perspektiv, dels betyda terapeutisk själavård, där behandlingsmetoden syftar till att belysa, läka och hela det som blivit trasigt i en människas liv. Att hela och läka innebär ökad existentiell medvetenhet, större andlig skolning och mer vetenskaplig kunskap. Men i vidare perspektiv också tro, hängivenhet och ett rent hjärta.

Det sakralt sekulära

Begreppet ”det sekulära” används för att avteckna distans till ”det sakrala” och begreppet sekularisation implicerar ett återvändande till världslig livsföring. Genom reformationen utvecklades det rättsliga begreppet sekularisation till en term för överförandet av kyrklig egendom till världsligt ägande. Vid 1800-talets mitt formerades i Europa politiska rörelser med den uttalade målsättningen att minska religionens inflytande över samhället, så kallad sekularism, ett samhälle styrt enbart av mänskligt förnuft. Sakralisering är ett centralt begrepp i studiet av religion och dess inflytande på samhället. Inom religionsvetenskapen används termen "sakralisering" för att beskriva hur något blir heligt och hur religionen kan påverka sociala strukturer och kulturella normer. SES-terapin grundar sin metod både på en sekulär och sakral existens i den själavårdande terapin. Men kan det sakrala och sekulära, ljus och mörker samexistera – och hur i så fall?

Begreppet sekularisering definierades religionssociologiskt under andra halvan av 1900-talet, som varande en historisk process - att kyrkans kristendom kunde tolkas som sekulariserande, i kraft av sin specifika uppdelning av världen i heligt och profant. Men om nu termen sakralisering är det omvända förloppet av sekularisering, där religionens inflytande minskar och samhället blir mer sekulärt, hur kan människan både vara sekulär och leva sakralt? Inom religionsvetenskapen används termen "sakralisering" för att beskriva hur något blir heligt och hur religion påverka sociala strukturer, kulturella normer och skapar mening, trygghet och hopp i människors liv. SES-terapin inkluderar både det sekulära och sakrala - det sakrala genom religion och dess inflytande på samhället - och det sekulära genom den vetenskapliga revolutionen.

Nya forskningsresultat tyder på att sekulariseringen bland svenska ungdomar har stannat av eller tagit en paus, och det finns istället indikationer på en sakralisering. Vad menas med det? Bland en minoritet (än så länge) av svenska ungdomar fortgår inte längre sekulariseringen i samma takt som tidigare. Nu tycks fler unga personer söka meningsfullhet och andlighet, vilket kan manifesteras i alternativa trosuppfattningar, nyandlighet, andliga värden och existentiella upplevelser samt andra former av privatreligiositet. Sekulariseringen kan nämligen ha lämnat ett tomrum efter sig, för en tydligare livsmening och djupare existentiella svar har det sekulära och naturvetenskapliga samhället haft svårt att ge nutidsmänniskan. Detta är en stor utmaning för välfärdssamhället som nu genomgår en existentiell kris av otrygghet, krig, hot om krig, fortsatt miljöförstöring och ett annalkande klimatinferno. Vad kan vi SES-terapeuter göra för dessa unga (och andra) existentiellt desorienterade grupper.[1]

Både själavårdsterapin och terapeutisk själavård orienterar sig mer inom den existentiella hälsan än den psykiska ohälsan. Psyket i allmänhet kan anses vara en domän inom existensen, precis som den ryska dockan matrjosjka eller babushkadockan. Hon består av flera dockor i minskande storlek placerade inuti varandra. Matrjosjkadockor symboliserar modern, familjens arv, eller enheten mellan kropp, själ, sinne, hjärta och ande. Den mänskliga naturen lever också sitt liv som en enhet mellan kropp, själ, sinne, hjärta och ande. Den existentiella hälsan kan sägas vara den hälsodocka som innesluter alla andra hälsodockor; fysisk hälsa, emotionell hälsa, mental hälsa och psykisk hälsa. På så sätt blir existentiell hälsa ett vidare, djupare och mer grundläggande begrepp än psykisk hälsa.

Den SES-terapeutiska existentiella hälsan grundar sig på själavårdande etik och utvecklingen av den upphöjda personliga moralen. Avsikten är att synlig- och tydliggöra hur och på vilket sätt den personliga moraluppfattningen påverkar existentiell hälsa respektive ohälsa. Även om det är impopulärt att tala om moral i allmänhet och personlig moral i synnerhet är den moraliska uppfattningen den etiska kompass med vilket konfidenten ledsagas. SES förenar alltså traditionell kyrklig själavård med moderna psykologiska samtalsterapier. Därmed är kraven högt ställda på en SES-terapeut - med fortlöpande kompetensutveckling inom själavård, teologi, filosofi, psykologi, medicin och olika samtalsterapeutiska modeller.

SES-terapin (numera kallad ”sekulär-sakral och existentiell själavårdsterapi”) grundar sig på en idéburen teologisk och filosofisk tradition. Existensen som fenomen träder fram ur en icke existens, medan essensen av den fenomenologiska existensen utgår från kroppen och upplevelsen av vår tidsrumslighet som förutsättning för människans förståelse av världen vi lever i. Människan själv och världen som sådan varseblivs genom våra sinnen. Inom den filosofiska fenomenologin är det ”levda” en del av människans existerande i det som är just här och nu. Om existensen är liktydigt med det faktum att människan finns till är essensen vad människan blir. På så sätt föregår existens essensen enligt existentialismen. Inget i människans liv är i förväg givet, utan den kommer efterhand. Existentialister förespråkar en jaguppfattning utan förutbestämd natur, genom att individer formar sig själva. Även om essensen skulle föregå existensen är all erfarenhet och alla upplevelser i det mänskligt dagliga, likt en själens undersökning av den mänskliga naturen.

Vi har läst att själavårdsterapin eller terapeutisk själavård utgår ifrån den enskilde personens hela liv med dess utmaningar, livshändelser och betydande relationer. Existentiella problem och frågeformuleringar som finns i alla dess mänskliga dimensioner - inte bara psykologiska, emotionella, mentala eller sociala, utan även - andliga, filosofiska eller teologiska. Själavårdsterapeuten eller den terapeutiska själavårdaren har ingen offentlig religiös organisation eller institution bakom sig, utan har förskansat sig rätten till sin egen unika och skräddarsydda livs- och trosåskådning. Hur förhåller sig det då med SES-konfidenten? SES betraktar människan både ur en jordisk fyrdimensionell verklighet och ur ett mångdimensionellt medvetandeperspektiv för en utökad verklighetsuppfattning. SES införlivar kunskapen om människans psyke (eller själ) och möter konfidenten i dennes konkreta livssituation med tankar, känslor och upplevelser av både det immanenta livet och den transcendenta existensen.

SES-terapeuten ser mottagaren av SES-terapi som en konfident, vilket översatt från latin betyder ”den som anförtror sig”. Att SES-terapeuten anförtros en konfident innebär både en plikt och en nåd, i en unik trinitarisk och trialogisk relation. SES-terapins teori och metod uttrycks i det trinitariska mötet genom andlig utveckling, existentiell hälsa och trygghet, i vård och omsorg, allt i en tillitsfylld relationell sekretess och skyddad miljö. I det SES-terapeutiska förhållningssättet finns ansvaret hos terapeuten, som i sin profession för samtalsterapin framåt, vilket sker i det trinitariska mötets trialog och genom en intersubjektiv sanning. Intersubjektivitet handlar om hur människor delar och förstår varandras subjektiva upplevelser och perspektiv.

En viktig del av det sekulärsakrala och existentiella själavårdsperspektivet är det sociala perspektivet på psykisk hälsa, välfärd och normalitet, som kan kopplas till begreppet psykosocialt arbete med förebyggande insatser. Huvudpoängen med att ta med sociala perspektiv på psykisk hälsa (och ohälsa) är att vi som SES-terapeuter lär oss att se våra egna perspektiv i andras arbetsfält och domäner. Självklart är inget område isolerade öar, utan i en väl fungerande samhällsorganisation hjälper människovårdande strukturer varandra.

Det är sällan en konfident kommer till en SES-terapeut och som existentiellt är vaken och mår bra till kropp och själ. De som fortfarande låter samhällshjulet snurra med allt vad det innebär av arbete, karriär, eventuell familjebildning, strävan efter framgång och rikedom kommer sällan till en SES-terapeut, utan det är människor som drabbats av ”livets hårda skola”, som en del kallar det. När det finns uppenbara markörer på psykisk ohälsa kan SES-terapeutens utgångsläge till synes tyckas problematisk.

SES-terapeuten behöver vara mycket noggrann med sin egen roll och uttrycka detta för konfidenten. Det är inte helt fel att låta konfidenten konfirmera sin psykiska hälsa respektive ohälsa i ett formulär. Vi läste i del 2 att ”om SES-terapeuten finner konfidenten lida av psykisk ohälsa, är det terapeutens ansvar att säkerställa att konfidenten är omhändertagen som patient inom hälso- och sjukvården, men det är konfidentens ansvar att intyga att så är fallet”. Psykisk ohälsa påverkas även av arv och miljö och får konsekvenser på många olika sätt. Det orsakar stort lidande i människors liv och påverkar hela samhället, både socialt och ekonomiskt, menar Socialstyrelsen, som beskriver en god psykisk hälsa som grundläggande för att människor ska kunna förverkliga sina möjligheter, hantera livets svårigheter och bidra till samhället.

När vi nu slutligen kortfattad har synat SES-terapin, som bland annat har sin grund i den kristna själavården, den psykologiska samtalsterapin, anonyma alkoholisters tolvstegsprogram, psykosocialt arbete, hälso- och sjukvårdens existentiell hälsa samt den filosofiska existentialismen, poängteras återigen en stor skillnad mellan SES och KBT. KBT arbetar med klienter (eller patienter) som har psykiska problem, medan förstnämnda (SES) behandlar olika former av existentiella, andliga eller religiösa problem.

Vad gör en SES-terapeut

Själavård och terapi har många beröringspunkter med bland annat det enskilda samtalet som kommunikationsmedel. Den kyrkliga själavården i Sverige har i väsentliga delar blivit synonymt med psykoterapi och psykologi. Själavårdarens arbete kan därför ofta förväxlas med en psykologs eller psykoterapeuts arbete, som till den moderna människan ger det som förr gavs av kyrkan.

Det finns en mängd olika former av både själavård och samtalsterapier. En SES-terapeut skulle, som vi sett, även kunna kallas för själavårdsterapeut. Själavårdsterapi kombinerar insikter från psykologi och teologi för att ge ett holistiskt perspektiv på mänsklig erfarenhet. Det är särskilt användbart för individer som upplever livskriser, existentiella frågor eller förluster, där konfidentens tro och andlighet kan vara en viktig del av dennes återhämtningsprocess. Själavårdsterapi utforskar individens relation till sin tro och andlighet, och hjälper konfidenterna att hitta mening och syfte i sina upplevelser. Processen innefattar ofta samtal och rådgivning där terapeuten lyssnar, stöttar och hjälper individen att utforska sina existentiella känslor, tankar och trosfrågor. Målet är att hjälpa individen att hitta mening, hopp och helande genom att integrera andlighet och tro i deras liv. Själavårdsterapi, som även kan kallas pastoral rådgivning, är en form av terapi som integrerar teologi, psykologi och andlighet för att hjälpa individer som står inför livskriser eller personliga utmaningar att hantera frågor relaterade till deras tro och livets mening. Det är en process som syftar till att stödja människor i deras andliga och emotionella välbefinnande, ofta i relation till deras religiösa eller andliga övertygelser.

AAPC till ACPE

Pastoral rådgivning är en form av själavårdsterapi och framträdde som en egen disciplin i Nordamerika under första hälften av 1900-talet, då religiösa organisationer började integrera insikter och metoder från psykiatri, psykologi och socialt arbete i prästutbildningen. Pastoral rådgivning är en gren av rådgivning där psykologiskt utbildade pastorer, rabbiner, präster, imamer och andra personer tillhandahåller terapitjänster. Pastorala rådgivare integrerar ofta modernt psykologiskt tänkande och metoder med traditionell religiös utbildning i ett försök att besvara ”psykospirituella” frågor, utöver det traditionella spektrumet av psykosociala rådgivningstjänster.

Pastorala rådgivare har vanligtvis en kombinerad utbildning inom teologi och psykologi, eller ett relaterat beteendevetenskapligt område. En pastoral rådgivare är alltså expert inom både psykologisk samtalsterapi och teologisk själavård och integrerar dessa kunskaper för att hjälpa individer att bearbeta existentiella problem och finna mening i livet. Pastoral rådgivning strävar efter att se individen som en helhet, med både psykologiska och andliga behov. Terapeuter inom detta område är utbildade att integrera psykologiska insikter med religiösa och andliga värderingar för människor som söker mening och tröst i sin tro under svåra tider. Målet är att hjälpa den behövande att finna balans och harmoni i livet. Idag finns hundratals psykiatriska center med kopplingar till specifika religiösa traditioner över hela Nordamerika.

År 1963 grundades American Association of Pastoral Counselors (AAPC) för att tillhandahålla professionell certifiering för pastorala rådgivare och själavårdscenter. Dessa grupper använde traditionella religiösa resurser som bön, skriftläsning och deltagande i gudstjänster och gemenskap för att stödja klientens helande och tillväxt. AAPC arbetade för att främja förståelsen och acceptansen av pastoral rådgivning som en värdefull metod för mental och andlig hälsa. AAPC säkerställde också att pastorala rådgivare var utrustade med nödvändiga färdigheter och kunskaper för att ge kompetent vård som uppfyllde både kliniska och etiska standarder. År 2019 konsoliderades AAPC med Association for Clinical Pastoral Education (ACPE). Denna sammanslagning förbättrade både AAPC:s och ACPE:s möjligheter att erbjuda mer integrerade och omfattande utbildningsalternativ inom både klinisk själavård och professionell rådgivning.

ACPE (eller på svenska ”föreningen för klinisk pastoral utbildning”) är standarden för andlig vård och utbildning, där medlemskapet inkluderar certifierade CPE-utbildare, andligt integrerade psykoterapeuter, andlig vårdpersonal och praktiker, själavårdare, präster, trossamfund och seminarier. ACPE:s uppdrag är att positivt påverka människors liv genom att vårda kopplingar till det heliga genom erfarenhetsbaserad utbildning och andlig omsorg. ACPE:s vision är att skapa mätbara och märkbara förbättringar av andlig hälsa som förändrar människor och samhällen i USA och över hela världen. ACPE:s tvärvetenskapliga, multireligiösa och multietniska gemenskap av yrkesverksamma erbjuder utbildning, kontakt och formation genom fortbildning, nätverkande och ledarskapsutveckling, genom ett CPE-program för andlig vårdpersonal av alla trosuppfattningar och i alla miljöer. ACPE gör detta genom en ackrediterings- och certifieringsprocess.

Med det sagt fortsätter undertecknad arbetet med att skapa ett yrkesförbund för att ackreditera yrkesverksamma människovårdare genom en så kallad auktorisation.

Kanske är det hur vi erfar och tolkar livet som tyder på om vi lever ett fritt eller diktatoriskt liv. Även om mörkret fortsätter att om- och nyskapa sig själv, gör även ljuset det. SES-terapin förenar ljuset med mörkret genom existentiell hälsa, andlig vishet och ”sekulärsakral” praktik. Denna människovårdande behandling låter konfidenten se sin egen sanning och moral i vitögat, genom att synliggöra sig själv i en värld fylld av begränsande nätter och dagfyllda möjligheter, änglalika demoner och demonliknande änglar, födelsedagar med uppgång samt förfall som leder till död, där allt har en början och ett slut, även om själen är evig och oändlig.

Som sagt - allt slut har en ny början.

Avslutande hälsningar från,

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & religionsvetare

[1] Obs! Kom ihåg målsmans, oftast två föräldrars, skriftliga godkännande för personer under 18 år.

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu

ANSVARSFRISKRIVNING FÖR SKRIBENTERS TEXTER - De texter, artiklar och reflektioner som publiceras på denna webbplats av våra skribenter uttrycker deras egna tankar och erfarenheter inom olika områden. Varje skribent ansvarar själv för innehållets saklighet, tolkningar och källor. SSRF tillhandahåller en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men tar inte ansvar för eventuella felaktigheter, personliga åsikter eller konsekvenser som kan uppstå vid användning eller tolkning av texterna. Innehållet ska inte betraktas som individuell vägledning, terapi eller medicinsk rådgivning, utan som inspiration och kunskapsunderlag i ett utbildande sammanhang. Läs vår fullständiga ansvarspolicy för publicerat innehåll.