Från: Veckans Insikt & Inspiration
Text: Fransisko Stefan Jacobsson Condró
EN NY PÅSK (Långfredagens läsning)
Välkommen till denna påskhelg som fortfarande är årets längsta sammanbundna helg, från skärtorsdag till och med annandag påsk, hela fem dagar i sträck. Vissa börjar redan firandet på palmsöndagen, veckan innan själva påskhelgen. Och ett färre antal börjar sin fasteperiod om 40 dagar, sju veckor före påsk, från askonsdagen till påskafton. Påsken är en rörlig högtid och påskdagen infaller tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Detta fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325 och innebär att påskdagen firas på den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Men påsken i år omgärdas av en orolig omvärld och mot den bakgrunden kan vi människovårdare fråga oss, vilken professionell roll vi kan ha för en fredligare, gladare, andligare och mer upplyst värld?
Frågor för själ(v)reflektion:[1]
Hur kommer du att fira påsken och vad vill du fira i år?
Själv kommer jag och min fru Emma att fira påsken i Italien, vid adriatiska havet, i en liten by vid namn Cupra Marittima i regionen Marche. Från Långfredagen och en vecka framåt kommer jag att fasta, men som ett led i utvecklingen och påminnelsen av en ny påskera har jag skrivit detta påskbrev och som har tagit undertecknad flera veckor att författa. Så varför inte ta del av texten genom att sitta bekvämt och kanske ha en påskmust, en kopp te eller det dyrbara kaffet som ”läsmys”. Påskbrevet är indelat med en textläsning varje dag, långfredag till och med annandag påsk. Studera nedanstående text kritiskt, svara gärna på frågorna till avsnitten och försök uppfatta vad som står skrivet och, inte minst, vad som kan ha med din andliga och personliga utveckling att göra.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad kan andliga studier ge dig under påskhelgen?
Syftet med detta påskbrev är att du som läsare kommer ges möjlighet att utveckla din egen unika andliga förmåga och kanske vilja vara medskapare till en ny påskatradition. Sätt dig, som sagt, bekvämt - andas in, andas ut – och upplev ett förnyat påskamedvetande. Vad är det för medvetande? Insikterna och svaren beskrivs i detta brev. Genom ett religionsvetenskapligt perspektiv kommer jag att sätta människans andliga utveckling i relation till människans nuvarande medvetandestatus.
För egen del har jag en tudelad relation till kyrkans kristendom. Har egentligen aldrig tyckt om att andra ska berätta för mig hur jag ska tro och vilka riter jag ska följa. Under minst ett och ett halvt årtusende har människan, på vår del av jordklotet, varit syndens slavar under kyrkan. Men hon har, de senaste århundradena, lyckats frigöra medvetandet till en ny människa. Den nya individen är idag en sekulariserad, obunden religiös och andligt mognare varelse.
Frågor för själ(v)reflektion:
På vilka sätt kan människan blivit tvingad till kyrkans synsätt på religion?
EN TREDJE TOLKNING AV PÅSKENS BUDSKAP
Nittonhundratalet utvecklades, mellan åren 1914–1945, från två världskrig och en mellankrigstid, till kalla krigets maktbalans under åren 1945–1991. Åren 1989–1991 anses vara markerade historiska år då konflikterna tog slut, mellan å ena sidan, USA och stora delar av västvärlden och å andra sidan, Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Berlinmuren föll, Sovjetunionen upplöstes och därmed var det kalla kriget slut. Michail Gorbatjov (1931–2022), rysk jurist och Sovjetunionens ledare 1985–1991, sågs i västvärlden som en demokratins förkämpe och skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president och hade året dessförinnan mottagit Nobels fredspris.
Frågor för själ(v)reflektion:
Hur ser du på västvärldens 1900-tals historia satt i relation till människans existentiella och andliga evolution?
Född och uppvuxen på 1960-talet blev min samhällskontext formad efter tidsandan. Allt var möjligt. Subkulturen Hippie kämpade för fred och miljöfrågor. Den ungdomliga hippierörelsen förespråkade fred, fri sex och alla älskade varandra genom slogans som ”Flower power” och ”Make Love, not War”, symboler för passivt motstånd och ickevåld. Allt detta fortsatte in på 1970-talet. Eftersom slutet på 70-talet var min tonårsperiod uppslukades jag av hårdrock och populärmusik i övrigt. Jag började tävlingscykla och gå på gym. Så kom discoeran, en kultur och en musikgenre som startades och utvecklades i USA, och 1975 brukar räknas som det år då discomusiken fick sitt kommersiella genombrott. Jag minns så väl den stora dansfilmen med John Travolta, Saturday Night Fever, 1977 och filmmusiken med samma namn. Under tonårstiden var dock mitt begärs pojkbiologi starkare än mitt behov av andlighet, men redan som 20-åring utvecklades pojken till en ung mans religiösa och andliga liv.
Världspolitiken blev från slutet på 1980-talet mindre konfliktfylld, demokratin fortsatte spridas och kapitalismen såg nya möjligheter med nya marknader i Östeuropa och Asien. Allt detta ledde till en ökad globalisering i syfte att integrera den kapitalistiska internationella utvecklingen inom politik, ekonomi, kultur och förflyttningar av människor. Organ som arbetar för en ökad globalisering är bland andra EU och FN med Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) som FN-organ. Även mjukare begrepp såsom miljö, attityder och världs- och livsåskådningar kan omfattas av begreppet globalisering, som i förlängning kan kopplas till ”universalisering”, nästa fas av mänsklig utveckling och en övergång från transnationella till interplanetära relationer.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad, på gott och ont, har begreppet globalisering lett till?
Konceptet universalisering kan ses som kosmopolitism med betoning på att utveckla en transcendent samarbetsmodell för mänsklig interaktion bortom gränserna för nuvarande mänskliga relationer. I den begynnande universalismens tidsålder är det både en viktig och gynnsam period att medverka till en upplyst mänsklighet. Universella värden är ett västerländskt politiskt begrepp med filosofiska ideologier som utgår från individens frihet och rätt till självbestämmande och omfattar alla människor, överallt i världen. Franska revolutionen (1789–1799) hade stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som början på senmodern tid och bidrog till spridande av liberal demokrati.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vilka markörer finns, i globaliseringens anda, för människans fortsatta frihetssträvanden?
Universella värden, mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, allmän och lika rösträtt inspirerade Europas befolkning till folkstyre med uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamakten och adeln. En rad europeiska monarkier ersattes av republiker. Universella värden innebär en strävan mot självstyre och ökad frihet för individen, men tankar om universella värden har mött kritik inte minst från kyrkan. Universalisering har ett motsvarande teologiskt begrepp genom ”universalismen”, som betonar universella principer och som återfinns i ett flertal världsreligioner, bland annat hinduism, buddhism, kristendom och islam. Universalism betonar att religion är en universell mänsklig kvalitet och fokuserar på fritt och ansvarsfullt sökande efter sanning och mening.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad innebär konceptet universalism?
Med religionsintegration och frihetsbejakande rättigheter i centrum vill vi SSRF:are fortsätta vägleda våra konfidenter och klienter i denna kritiska tid av rädsla (för krig), förvirring (för samhällsutvecklingen) och vilsenhet (på existentiella plan). Att vägleda genom samtal är vår profession. Undertecknad förespråkar en sekulär och existentiell själavårdsterapi (SES) som vill vägleda konfidenter till ett helat själv och en läkt själ.
Kanske är det nu därför dags med en tredje tolkning av påskens budskap. Den första handlade om den judiska påsken, det osyrade brödets högtid, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas befrielse från slaveriet och uttåget ur Egypten med målet om en egen gudsstat. Den andra påsken firas till minne av att Jesus som enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod från de döda för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten sina synder och skulder och få evigt himmelskt liv.
Frågor för själ(v)reflektion:
Varför firar den kristna kyrkan påsk?
[1] Ett viktigt inslag i denna text är de coachande frågorna för själ(v)reflektion. Ge dig tid när frågorna ställs att själv reflektera över svaren utifrån ditt eget personliga perspektiv.
UTVECKLINGEN AV DEN SEKULÄRA STATEN (Påskaftonens läsning)
Påsken har tusenåriga anor i västvärlden, men över tid förändras både dess budskap och innehåll. I vår mångkulturella och pluralistiska värld sprids mänsklighetens mångfald i termer av politisk makt, religiösa dogmer, socialiseringar, etnisk spridning och försök till förändrade moraliska värderingar. Detta har lett till att grupper och enskilda överlag har demokratiska rättigheter att utvecklas relativt fritt. Vi kan därför fråga oss vad påsken som företeelse har kvar att säga oss i vår pluralistiska värld anno 2025.
Människans uttryck och utveckling sker även i en mångfald av språk, konst, litteratur, spel och idrott, där västerländska samhällen, än idag, genomsyras av ett idémässigt arv från antikens Grekland och Rom. Det antika Grekland påverkade det forntida Israels teologi och den judefödde Jesus från Nasaret inledde ett nytt paradigm, genom att först dö i samband med den judiska påsken och sedan uppstå från de döda i en nytolkning av påskens budskap, den kristna påskdagen. Innan vi fortsätter med ett förnyat påskbudskap i det tredje årtusendet kommer här några korta historiska nedslag som kan sägas leda till en renässans av en ny människa, den sekulära individen. Att dela in historien i epoker växte fram under 1800-talet, och denna idé finns kvar än idag.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad för innebörd har påsken kvar i människans pluralistiska värld?
Kyrkan blev dominerande i Europa efter Västroms fall år 476 e.Kr., vilket markerade slutet på den antika romerska tusenåriga civilisationen och markerade starten på medeltidens epok fram till den protestantiska reformationen, år 1517, vilket hänvisar till de religiösa, kulturella, och samhälleliga förändringar som gjorde slut på den medeltida kyrkans makt och möjliggjorde personliga tolkningar av det kristna budskapet, vilket i sin tur ledde till utvecklingen av den moderna nationalstaten.
Med medeltid avses perioden från antikens slut till renässansens början, en tid som kan ses som en slags mellantid synonymt med ”medeltid”. Även om det kan anses att medeltiden var en mörk tid mellan två ljusa perioder - antiken och renässansen - blir betydelsen av ”mörk” främst i betydelsen "tyst". Medan all annan form av religion tystades, erkändes endast katolicismens röst i det nya Europa och den katolska kyrkan blev mäktig genom tvånget att betala kyrkoskatter. Således kvarstår endast medeltidens första århundraden som mörk, den mellan Västroms fall och Karl den stores enande av frankerriket.
Frågor för själ(v)reflektion:
På vilka sätt var medeltiden en mörk tid, i betydelsen "tyst"?
DEN SEKULÄRA MÄNNISKAN
Karolingerna (av namnet Karl) var en frankisk ätt som tog makten i frankerriket kring mitten av 700-talet och härskade fram till slutet av 900-talet. Europa blev ett samlingsnamn för Karl den stores rike. Begreppet "Europa" blev också en politisk, kulturell och religiös gemenskap för de romerska och germanska folken. I detta väldiga frankiska rike fungerade den kyrkliga kulturen som ett sammanhållande kitt och som tystade oliktänkare. Karl den store lät därför gynna kyrkan och genomförde flera stora kulturella reformer. Det västromerska riket ansågs därmed återupprättat genom att Karl den store skapade ett rike som sträckte sig över stora delar av Väst- och Sydeuropa. För att lättare kunna styra riket, delades det upp i mindre områden, så kallade län. Dessa styrdes av vasaller, som tilldelats makten i gengäld mot att vid behov förse kejsaren med trupper. Detta system kallas feodalism. Efter Karl den stores död splittrades riket och ur delarna växte senare Frankrike, Tyskland och Italien fram.
Det högmedeltida Europa (1000–1300) utmärktes av katolska ideologier. Den omkringliggande världen uppfattade Västeuropa som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Förutom påvemakten var ett framträdande drag feodalismen, ett hierarkiskt samhälls- och skattesystem och betecknar det gamla privilegiesamhället från tiden före franska revolutionen, där jordägarna tillhörde det världsliga frälset (adeln) och det andliga frälset (kyrkan). Frälsejord avsåg jord som var befriad från grundskatt till statskassan. Ur böndernas perspektiv blev jorden aldrig skattebefriad, utan betalades genom tionde. Skattefrihet och immunitet för kyrkan i Sverige beviljades första gången år 1200. Vid medeltidens slut beräknas kyrkan ha ägt ungefär en femtedel av all jord i Sverige.
Adel bistod kungamakten med soldater och kyrkan bidrog med andliga tjänster, huvudsakligen under påven i Rom och var därför befriade från skatter till kronans kungamakt. Men ekonomiska, sociala och politiska samhällsförändringar ledde till feodalväsendets upplösning och bildandet av nya stater under renässansen. Efter medeltiden förändras synen på individen och under 1500-talet blev “renässansmänniskan” ett begrepp där hon levde ut sina innersta drömmar såväl som begär. Renässansen var en epok som varade från 1400-talet till 1600-talets början. Kungarna fick större makt, lade ofta under sig kyrkan, ökade skatteintäkterna och skapade olika statliga institutioner. Städer liksom den nya världshandeln blomstrade.
Frågor för själ(v)reflektion:
Hur har kyrkan bidragit till ett hierarkiskt samhälls- och skattesystem?
Själv kan jag se att likheter finns mellan feodalismen under medeltiden och renässansen. Båda systemen handlade om lojalitet och allianser mellan de förmögna och de fattiga, genom särskilda samhällsklasser. Detta system finns kvar genom kapitalismen, som är det dominerande systemet i världens ekonomiers äganderätt, fria marknader och konkurrens. Även om människan ännu inte är en fri varelse ekonomiskt, utan de flesta behöver förvärvsarbeta hårt för sin överlevnad, finns det stora möjligheter att utveckla sin andliga intelligens och därmed att ge själen andlig föda för sin befrielse.
Den europeiska kulturen utvecklades från medeltid till en renässans, den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Under renässansen och upplysningstiden, sågs medeltiden som mörk och barbarisk, men vid denna tid grundlades det moderna Europa med en kulturell, teknisk och expansiv samhällsutveckling. Renässans, som betyder återfödelse, var en period då individen långsamt befriades från den romersk-katolska kyrkans makt.
Kyrkan hade under många århundraden bestämt individers verklighetsuppfattningar, vilket hade skapat en stagnation på allomfattande plan som inkluderar moral, vetenskap, psykologi, religion och kultur. Tillsammans med den nya naturvetenskapen kom en rad tekniska framsteg. Astronomerna kunde se långt ut i universum, vilket aldrig tidigare skådats och föranledde att kyrkans världsbild inte stämde överens med den nya vetenskapens. Genom boktryckarkonstens uppfinning spreds nya idéer och insikter som en löpeld.
Kyrkan och vetenskapen hade börjat en flerhundraårig kamp, där vetenskapen gick segrande ur striden. Renässansen började i det som idag heter Italien, under en period från 1300-talet till omkring år 1600. Även om renässansen i sig inte direkt ledde till demokrati så föddes där den sekulariserade människan. Religionens tolkning av verkligheten minskade genom att en vetenskaplig tolkning av livet fick företräde. Allt detta ledde till en ny medvetenhet.
Frågor för själ(v)reflektion:
Hur har den politiska och religiösa utvecklingen i Europa gynnat människans andliga utveckling?
DET TREDJE ÅRTUSENDETS NYA MÄNNISKA (Påskdagens läsning)
Med renässansens pånyttfödelse inom vetenskap, teologi, litteratur och konst började återupptäckten av äldre grekiska och latinska texter som hade fallit i glömska sedan romarrikets sönderfall. Mot slutet av renässansperioden och med reformationens intåg, började teologiska exegeter föredra nyupptäckt material på hebreiska och arameiska framför grekiska och bibliska källor. I det tomrum som uppstått efter att kyrkan tappat sin makt har den sekulariserade människan blivit alltmer medveten om den nya vetenskapens andliga förhållningssätt till naturen.
Religiositet och religion finns kvar, även om det fanns organiseringar som trodde att Gud och religionen var död. Aktuell forskning har dock visat att livs- och trosåskådningar tagit nya former i det västerländska samhället. På så vis har både påsken och begreppet sekularisering fått ändrad innebörd. Hur då? Den protestantiska kristendomen har bidragit till samhällets avmystifiering och sekularisering av det heliga - mysteriet, miraklet och magin, där det rationella har framhävts på mystikens, magins och miraklernas bekostnad.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vilka nya livs- och trosåskådningar har du tagit del av?
Men vetenskapen hade inte räknat med att det finns många andra religioner och andliga tolkningar av existensen än kyrkans. Återigen visar sig de mystika inslagen i de olika världsreligionerna stämma väl överens med nittonhundratalets naturvetenskaper och förståelser över universums tillkomst och existens. Vetenskapens frigörelse från religionen förklarar vår tids sekularisering och ledde till att västerlandet började avmystifieras. Andra avgörande faktorer som har bidragit till sekulariseringen är urbaniseringen, den relativt fria geografiska rörligheten, staters och samhällens avståndstagande från de tidigare statskyrkorna, som fått lämna ifrån sig statliga ärenden. I Sverige ansvarar Svenska kyrkan endast för begravningar.
I allt detta kan vi se att kulturer och civilisationer uppstår, kommer och går. I det tredje årtusendet är mänskligheten på väg in i en ny tidsålder som förenar vetenskap och andlighet. Men dessförinnan kämpar den gamla kyrkan vidare om makten och nittonhundratalspolitiken försöker behålla sina maktställningar genom krig, hot om krig och upprustning.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vilka sekulariserings- och urbaniseringsfaktorer kan ha bidragit till människans andliga frihet?
Efter mörka tidsepoker kommer ljusare. Så fungerar tidens strömningar genom den tredimensionella världen i vilket människan fortlever. Men själv kan jag ställa mig frågan om vart den sekulariserade fria människan tagit vägen? Ska hon återvända till civilisationernas krig, de traditionella religionernas maktfullkomlighet och politikens härskartekniker? Och hur ser påskens budskap ut idag, anno 2025?
I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid med ägg i olika skepnader som påskatema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse. Den europeiska förståelsen av ordet påsk är fornengelskans Ēastre och fornhögtyskans Ôstara som härrör från en västgermansk förkristen fruktbarhetsgudinna Ēostre, där den kristna påsken tog över tidigare firanden av vårdagjämningen och naturens pånyttfödelse. Liksom det kristna påskfirandet påverkats både av judaism och hedniska traditioner kommer nutidens påskfirande att ha inflytande på den tredje påskens budskap.
ÄRLIGA AFFÄRER
Äntligen har vi kommit till vår egen tid, den mellan framtid och dåtid. Historien har vi skymtat utifrån författarens perspektiv, som vill peka fram till människovårdens fantastiska möjligheter att bidra till en ny era, en ny tidsålder, med stora möjligheter till en upplyst människa, Homo Luminos. Utan större krav på var och en av oss SSRF:are kan undertecknad påstå att vi, enskilt och i grupp, har oanade förutsättningar att bidra till en andlig världsupplysning, även om det, som sagt, ser mörkt ut just nu. Men brukar det inte vara som allra mörkast före gryningen? Vargtimmen är ett begrepp skapat av Ingmar Bergman (1918–2007) för filmen med samma namn, och som därefter fått sådant genomslag att det ofta förstås som betydligt äldre.
"Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning. Det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme när de flesta barn föds."
- Ingmar Bergman
Även om timmen precis före gryningen egentligen inte är den mörkaste, förblir andemeningen detsamma genom den nattsvarta själens vandring, innan genombrottet och andens mirakel uppenbaras. Homo Luminos hjälper den stora skaran i denna nya tidsålder.
"Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. Och de ropade med hög röst: "Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet” ."
– Uppenbarelseboken 7:9–10
Uppenbarelseboken är en apokalyptisk skrift som ingår i Nya testamentet. Den handlar om hur djävulens ondska slutligen besegras och Guds godhets rike uppstår. Innehållet i Uppenbarelseboken har lockat och fascinerat människor genom åren. Grundtemat i Uppenbarelseboken handlar om hur ondskan genom djävulen kommer att fördrivas och besegras av Gud. En himmelsk helig stad ska öppna sitt ljus och det skall inte mer bli natt och ingen behöver längre yttre ljus eftersom Gud skall lysa upp dessa ljusets budbärare. I detta himmelrike flödar livets vatten lika klar som kristall och evig fred och godhet ska råda.
Frågor för själ(v)reflektion:
Om, när och hur ska vår värld kunna bli en paradisisk värld?
Vi människor är i grunden lika, en global syskonskara av människor, som behöver räddas från den stora nöden. Vi människovårdare har ofta själva, genom lidandets väg, vaknat upp till ett nytt liv, en pånyttfödelse. Därför behöver vi inte andligt hungra eller törsta mer. Själavårdens gudomlighet leder oss till livets vattenkällor, och Gud ska torkar bort sorgens tårar från våra ögon. Den tredje påsken tillhör människovårdaren och den tredje påskens budskap är en vision om global upplysning. En ärlig och själslig människovård kommer att ge uttryck för vårt syfte med varför vi vill ge terapeutisk själavård, som kan liknas vid att en liten skara hjälper en större. Såsom själsliga läkare tröstar vi de lidande, upplyser de existentiellt omedvetna och stödjer klienter och konfidenter i deras andliga utveckling. Med Guds hjälp, arbetar vi med själens vård och vandrar oförtrutet vidare på den existentiella upplysningsvägen. Den tredje påskens Gud sätter även ett sigill på människovårdares hjärtan:
"Själavårdarens uppgift blir att få in en emotionell kil i hjärtat, som öppnar en spricka för det gudomliga ljuset att tränga in i det otröstliga hjärtats sorg, kval, kyla, mörker och smärta. Hur får själavårdaren in denna känslomässiga kil i konfidentens hjärta, och vad är det för emotioner? Det är själavårdarens kompassion för sin konfident. Jag skriver om kompassion i denna bok, och det betyder ordagrant genom en direkt transkribering och översättning från engelskans ”compassion”. Kompassion är mer än empati, mer än sympati, mer än medkänsla, mer än medlidande, mer än altruism, mer än vänlighet, mer än tålamod, visdom, uthållighet och värme.
Kompassion är hjärtats språk som kommer från Gud. Kompassion är till sin natur en gudomlig omsorg om sin konfident. Kompassion innebär att vi som själavårdare själva inte lider med konfidenten, eller förlorar oss själva i konfidentens smärta och brustenhet. Kompassion innebär ett lycksaligt och djupt engagemang för vår konfidents väl och ve. Kompassion är långt ifrån att endast känna sympati eller empati för vår konfident. Vi brinner för våra konfidenters liv, utan att själva bli förtärda av denna gudomliga brand. Medpassion vore ett ypperligt bra svenskt ord, då passion är en brinnande iver som fyller hjärtat med en brand som kan göra ont, men är den väg som leder till liv, för oss själva och andra."[2]
Vad är det för sigill vi tycks få som gåva av själavårdens Gud? Det är kompassion, hjärtats språk, som är empati, sympati, medkänsla, medlidande, altruism, vänlighet, tålamod, visdom, uthållighet och värme tillsammans. Kompassion är hjärtats språk som kommer från Gud och är en gudomlig omsorg om sin klient och konfident. Det finns en särskild affärsfilosofi, så kallade ”ärliga affärer”, som sätter djupare mänskliga värden före expansion och ekonomiska vinster. Ärliga affärer-filosofin passar bra för exempelvis småföretagare och volontärarbetare. Det är en öppen affärsideologi som skapar förtroende. Transparens är ett karakteristiskt inslag i denna etiska affärsfilosofi. På samma sätt torde jag se på oss själens människovårdare, där vårt främsta mål inte är ekonomisk vinning, utan istället skapandet av andliga rikedomar för våra klienter och konfidenter.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad är din mening och ditt mål med ditt arbete som människovårdare?
Min egen mening föddes en tyst, rofylld och solig sensommarmorgon på norra Öland. Det är i sommar tio år sedan jag blev kallad som själavårdare. Där satt jag, blickandes ut över stillhetens hav och mediterade när jag plötsligt fick en himmelsk syn, som visade mig kallet och vägen i min livsuppgift.
[2] Ovannämnda längre citat är skriven av denna artikels författare och hämtat från ett arbetsmaterial om SES - Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi med Själavårdsstegen, steg 1 – 4.
DEN TREDJE PÅSKEN I PÅNYTTFÖDELSE (Annandag påsks läsning)
Från religiösa frigörelser och en andlig återuppståndelse till en upplyst sekulär människa kan historien vittna om. På samma sätt som den kollektiva människan går igenom utvecklingsfaser, gör enskilda individer det. Människans existentiella utveckling, från religiösa trälar och ekonomiska slavar till en månghundraårig utveckling av andligt fria individer, har lett oss till den tredje påskens nya budskap. Efter tvåtusen år har förhoppningsvis snart korsets ok fullbordat sitt syfte, genom att människan äntligen börjat frigöra sig från syndens kuvande arv, där människan föds och dör i ett tillstånd av synd, skuld och skam.
Till följd av liberalteologiska strömningar har dock barnets skuld från födelsen tystats och tonats ner i Svenska kyrkan, men arvsynden inom vissa inriktningar av kristen teologi används fortfarande för att beteckna uppfattningen att människan står i skuld till Gud. Hon är fortfarande född i synd. Händelser i den bibliska skapelseberättelsen berättar om hur och varför de första människorna fördrevs från Guds paradisiska miljö. Sedan syndafallet är skapelsen och människans natur moraliskt skadat. Syndafallet innebär sjukdom, åldrande och död samt att människan under sin livstid har begär och böjelser med omoraliska handlingar till följd, eftersom människans fullständiga moraliska förmåga är beslöjad och höljd i dunkel.
Frågor för själ(v)reflektion:
Vad kan, med moderna termer, arvsynden innebära och betyda?
För egen del har jag valt att inte underordna mig den kyrkliga dogmen om synd. Även om jag är född i synd, uppvuxen med skuld och skampålad kan jag frigöra mig från detta mörka och onda arv. Jesus och andra stora profeter och mästare visar vägen till den nya människan. Den tredje påsken blir begynnelsen, nu i det tredje årtusendet, på en ny tolvtusenårig cykel som rent astronomiskt visar sig vara är en förskjutning i orienteringen av jordens rotationsaxel. Mänskligheten lever som medpassagerare på Moder Gaias gudomliga farkost genom solsystemets andliga resa, allt i dess färd mot himmelsk upplysning. Eftersom allt är ett, både makroskopiskt och mikroskopiskt, påverkas livet både genom universella och individuella medvetandeskiftningar. Detta kan liknas vid livets väv, där allt levande väver den mänskliga vävnadens duk som själen får avslöja, vad som döljer sig under den, i det undermedvetna. Det omedvetna blir medvetet. Den historiske Jesus dog fri och hans återuppståndelse visar en väg till fullständig medvetandeupplysning.
SJÄLAVÅRDSKALLET OCH SSRF
När jag nu, efter en livslång medveten och omedveten oärlighet kan jag äntligen syna mina ”ärliga affärer”. Med ärliga affärer menar jag att få leva som själavårdande terapeut och fullborda mitt kall genom mina konfidenter. Min syn är att självklart ska vi alla kunna försörja oss på vårt kall som själens människovårdare. Den ärliga affärsfilosofin hjälper mig att sätt djupare mänskliga värden före expansion och ekonomiska vinster. På samma sätt ser jag på min roll som själens människovårdare, där mitt främsta mål inte är ekonomisk vinning, utan istället skapandet av andliga rikedomar för mina konfidenter.
På samma sätt är vi SSRF:are kollektivt andligt fria individer som kan leda oss till den tredje påskens ärliga och själsliga människovård, den som tröstar de lidande, upplyser de existentiellt omedvetande och stödjer konfidenter i deras andliga utveckling. På så sätt fullbordar vi vår livsuppgift och bidrar vi till en global upplysning. Den planetära gryningen är redan här och för de upplysta är det redan morgon. Med den tredje påsken i pånyttfödelse ser jag att vi, en växande skara SSRF:are, tillsammans synliggör själens vård för en stor skara. Detta är ett sätt att själva utvecklas andligt och vara en större existentiell resurs.
Den tredje påskens budskap är en vision om global upplysning. Låt påsken 2025 bli en förnyad start där den tredje påskens Gud sätter ett sigill på människovårdarens hjärta. Sigillet är kallets själavårdande kompassion. Det var min älskade hustru som först visade mig att SSRF finns. Rosanna hade skapat något jag inte trodde fanns och något jag själv hade velat göra. Tack Rosanna, tack SSRF och tack alla kära medarbetare, prenumeranter och medlemmar. Jag är sedan flera år trogen mitt själsvårdskall genom SSRF, även om min hustru och jag bedriver en egen liten skola med yrkesutbildningar inom människovård. I min själavårdsvärld är vi alla ett, en enhet på väg till en ljusare värld, där varje individ - du, jag och vi - är sammanstrålande ljusarbetare som verkar för existentiell själavård och andlig hälsa. Vi sprider andlig medvetenhet genom själens vård.
Genom SSRF:s mål och syfte, att skapa utbildningsmöjligheter, som leder till arbete för alla människor med intresse för personlig utveckling, andlig förståelse och mänskligt växande oberoende av trosinriktning. Vi förenar vetenskap och religion med syfte att skapa en ökad förståelse för alla människors existentiella lika värde.
Hoppas du haft en Glad Påsk 2025,
Fransisko Stefan Jacobsson Condró
Teolog & Religionsvetare
Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration
SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi