SSRF

Kärlekens sju underverk


1. AGAPE – OVILLKORLIG KÄRLEK 


Kärlekens spektrum uttrycks i färg, form och existens och är det som förenar människor. Det första av kärlekens sju underverk kallar jag agape, ett grekiskt ord som betyder kärlek och innebär en oförbehållsamhet till allt som är. I agapes famn vilar hela skapelsen. Agape uttrycker en kärleksrelation mellan Gud och människan, men också människor emellan. Agape uttrycker alltså den högsta formen av kärleksuttryck; villkorslös, obunden och helt fri i sitt uttryck. Begreppet altruism kan sammanlänkas med agape. Altruismens uttryck handlar om osjälviskhet, oegennytta och osjälviskhet, alltså motsatsen till egoism. En altruistisk person är generös, självuppoffrande utan att offra sig själv, utan behåller sitt goda samvete både för sig själv och andra. Den latinska motsvarigheten är Caritas; den oegennyttiga kärleken uttryckt i handling. 


 

2. PHILIA – VÄNSKAPLIG KÄRLEK


Det näst högsta slaget av kärlek eller det andra av kärlekens underverk är philia, grekisk term för en medbroderlig, medsysterlig och nära vänskaplig kärleksrelation, utan vare sig erotisk och sexuell underton eller agenda. Denna kärlek kan liknas vid platonisk kärlek, det vill säga en djup vänskap människor emellan oavsett kön. Philia utvecklas ur en djup och långvarig vänskap. 


 

3. STORGE – FAMILJEKÄRLEK


Kärlekens tredje underverk kallas storge, ett grekiskt uttryck för att beskriva kärleken genom familjeband och relationerna inom familjer och släktingar. Storge syftar både på en naturlig och en instinktiv tillgivenhet genom blodsband, såsom föräldrars kärlek till sina barn, far- och morföräldrars kärlek och vice versa. Adoptivbarn inkluderas även här. Denna vittomfattande kärlek tillämpas även på husdjur, följeslagare eller kollegor.

  

 

4. EROS – ROMANTISK KÄRLEK


Eros eller den erotiska kärleken uttrycks i romantik, passion, åtrå och begär. Dess attraktionsförmåga kan ibland beskrivas som ”kärlekens galenskap”; ”kärlek vid första ögonkastet”, ”det sa bara klick” och ”bli upp över öronen förälskad”. Inom den romerska mytologin beskrivs eros som ”amor” eller ”cupido”. Eros kan sägas uttrycka den sexuella och fysiska kärleken och inte minst människans könsdrift, som kan beskrivas med det latinska ordet ”libido”. Libido är också en psykoanalytisk term som härrör från freudiansk driftteori. Libido anses där som en av människans viktigaste motiv för beteende, val och handlingar. Enligt Sigmund Freud kunde en osund eller hämmad libido visa sig genom olika psykologiska störningar och destruktiva mellanmänskliga relationer. Den positiva aspekten av libido uttrycks istället genom konstnärligt och intellektuellt skapande.

 

De återstående av kärlekens sju underverk kan du läsa här.  

 


Författare: Fransisko Condró


    Kärlekens sju underverk

    (del 2)

    Här följer de återstående av kärlekens sju underverk (se del 1 här). I slutet kommer också en reflektion över betydelsen för en själavårdare, samtalsterapeut eller själavårdsterapeut att kunna skilja på olika sorters kärlek i mötet med klienter och konfidenter.

     

    5. LUDUS & PRAGMA –
    LEKFULL OCH BESTÅENDE KÄRLEK

    I detta kärleksspann inkluderas två ytterligheter, "ludus och pragma”. Ludus är den lekfulla kärlek som finns när vi delar tiden i lust och fägring stor. Ludus uttrycks när vi fikar och småpratar eller dansar bland vänner och främlingar. Ludus vill ha roligt; lek, flirt, välmenande skvaller och lättsam spänning - gärna utan förpliktelser. Pragma å andra sidan är den kärlek som mognar och utvecklas med tiden. Lusten och fägringen övergår då till mognad genom engagemang, åtaganden och förståelse för nära, kära och våra medmänniskor. Ludus är större än den rent kroppsliga och vänskapliga kärleken. Kärleksrelationens pragma innebär att människor ger sitt allt i denna kärleksrelation och den återfinns bland mycket långvarig vänskap och hos gifta par som varit tillsammans i många år. Pragmans belöning är ren lycka och djup glädje. Helt kort kan sägas att ludus övergår till pragma bland våra betydelsefulla relationer när vi vårdar och utvecklar dess kärlek.  

     

    6. MANIA – TVÅNGSMÄSSIG KÄRLEK

    ”Mania” är den sjukliga formen av kärlek. Denna tvångsmässiga kärlek, mania, avser psykiska tillstånd av besatthet där det råder obalans, dysfunktion och sjukdom. Den tvångsmässiga kärlekens manier tvingar den drabbade att tillfriskna. Istället för den kärlek som är jämlik, trygg och accepterande blir den en mani, ett allvarligt förstämningssyndrom. Den tvångsmässiga kärleken behöver mötas av agape genom stöd, omsorg och hjälp från andra. Mania uttrycker sig också i det som vi kan kalla dödssynder. Dessa är högmod, girighet, begär, frosseri, vrede, och lättja och svartsjuka. Men är kärleken inte alltid av godo? Jo, mania är av godo, genom att den, liksom ludus utvecklar människor och ger själen erfarenhet. Mani är psykiska störningar och kan översättas som raseri, vansinne och galenskap. Mani kan leda till depression, både av biologiska skäl eller av försvårade livssituationer som till exempel psykos, relationsstörningar, juridiska och ekonomiska problem. Det maniska sjukdomsförloppet kan leda till stora konsekvenser för den drabbade och även närstående eller människor i allmänhet som finns i den maniska personens närhet. Detta föranleder personer i den sjuka individens umgänge att själva praktisera ”philautia”, det sjunde kärleksunderverket.

     

    7. PHILAUTIA – SJÄLVKÄRLEK

    ”Philautia” är grunden för alla andra uttryck av kärlek och kan översättas som egenkärlek, omtanke över sitt eget liv samt medkänsla för sig själv. I denna självutvecklande kärlek odlas människans inre skönhet genom god moral och ett sunt intellekt. Att praktisera philautia genererar en ökad förmåga att älska alla människor. Vänliga medkänslor visar en persons egenkänsla för sig själv och genom att älska sig själv utvecklas än mer kärlek att dela till andra och med varandra. I philautia vilar acceptansen av vårt unika jag, vårt ego, och vår personliga frihet. Philautia utvecklas genom självrespekt med förståelsen att ”jag själv” är utgångspunkten för all förändring, positiv som negativ, genom introspektion. Det finns i vår polarisande värld även ohälsosamma former av philautia, som kan uttryckas i narcissism och egocentrism, men också genom individualismens baksidor av begär till status, lyx, det materiella och allt annat som förvränger människans sunda ego. Här ser vi att kärlekens underverk påverkar varandra, exempelvis genom att självkärleken kan bli manisk (mania) och hysterisk.

     

    SJÄLAVÅRD & KÄRLEK

    Denna korta redogörelse om kärlekens sju underverk vill inbjuda oss som har själavårdande yrken och kall till att förstå hur kärleken kan brukas, men också missbrukas. Som själavårdare älskar vi alla människor. Denna kärlek till våra medmänniskor finns med oss i vårt själsliga DNA. Därför är det av vikt att veta var våra egna gränser går till våra medmänniskor. På vilket sätt älskar vi våra medmänniskor? Hur visar jag omdömesgill kärlek till mina klienter och konfidenter? Det svenska språket är kärleksfattigt. Därför kan denna uppställning jag gjort behövas, dels för att förstå sig själv i vilka former jag älskar. Till vår partner visar vi en eller flera sorters kärlek. Till våra klienter uttrycker vi självklart aldrig någon form av eros och kanske inte heller ludus. Det viktiga är att vi är tränade till att vara professionella. Det innebär att följa själavårdens etik och moral vid själavårdande och terapeutiska samtal. För detta kan vi alla behöva en handledare. Har du en handledare? Kanske SSRF kan vara behjälplig här? 


    Författare: Fransisko Condró


      Existentiell Meditation

      Att meditera är den viktigaste och mest grundläggande andliga övningen för många, inklusive undertecknad.

      Vad betyder det? Det innebär att meditation som praktik övergår all annan form av personlig utveckling och andlig träning. På senare tid har fokus på existentiell hälsa blivit ett populärt begrepp. Jag själv kan anses vara expert på existentiell hälsa och har anlitats som sakkunnig utredare av Socialstyrelsen för att kartlägga den existentiella hälsan inom hälso- och sjukvården i Norden. Den existentiella hälsan tolkas och beskrivs även inom många kurser på högskoleutbildningar, som ett inslag hos religiösa samfund samt organisationer som arbetar med psykisk hälsa / psykisk ohälsa. På detta sätt får hälsan ett existentiellt innehåll och uttryck.

       

      Men vad betyder själva existensen i sig? Existens som sådan kan beskrivas med synonymord som:  tillvaro, verklighet, uppehälle, varande och inte minst som livet självt. Existens är ett centralt filosofiskt begrepp inom ontologi (läran om varandet, gällande hur världen är beskaffad och vilka egenskaper som ligger i ett tingens natur) och metafysik (filosofisk lära som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur). Existentiella frågor behandlar vad som är verklighetens djupaste dimensioner och vad det innebär att finnas till (som människa). Genom Existentiell Meditation får du uppleva existensens varande ur ditt personliga perspektiv och själens tidlösa dimensioner.


      Författare: Fransisko Condró